I kolarbyn kan man ta del av ett arbete som ingår i den svenska skogshistorien och som utförs enligt gamla
metoder med traditio-nella verktyg, Kolarbyn vid Lyst järn är dess-utom den enda av sitt slag i Dalsland.
Kolningens historia sträcker sig årtusenden tillbaka. Alltsedan mänskligheten använt sig av järn har träkol
varit nödvändigt för fram-ställningen. Milkolningen i Sverige började under järnåldern. Då skedde
kolningen i grop. Mellan 1000- och 1600-talen kolades det i virkestravar och liggmilor. Under 1600--talets slut
började man bygga resmilor. Av dem var Östgötamilan den vanligaste.

Som mest kolades 100000 milor i Sverige under ett år. En mila på 140 kubikmeter ger 70 kubikmeter kol som
smälter tre ton järn-malm - som i sin tur ger ett ton järn. I Dalsland fanns det pÃ¥ 1700- och 1800-talen 17 jÃ
¤rnbruk, som vardera förbrukande 1 700 kubikmeter kol per Ã¥r. Kolet frÃ¥n 400 - 500 milor gick Ã¥t för att
täcka behovet.

1996 startade en grupp entusiaster i Bengtsfors ett projekt man döpte till Lysestjärnsmilan. I dag har det vÃ
¤xt till en kolar by, som är öppen för allmänheten. En vandringsled pÃ¥ cirka tre kilometer förbinder
kolarbyn med Gammelgården, som ligger på Majberget i Bengtsfors. Men det går också att ta sig fram till
byn med bil.
Kolarbyn
en del av svenska skogshistorien.
Tre kilometer norr om Bengtsfors vid Lysetjärn
finns en kolarby med tjär-dal och kolbotten. Här
pÃ¥gÃ¥r under sommarmÃ¥naderna tjärbrÃ
¤nning i gammal tradition, kolning i Östgöta-mila
och bränning av pottaska.