Kanalen kom till under
1860-talet då den
svensk-norska
unionsriksdagen beslöt att
binda samman Dalslands
långsmala sjöar med
Värmland och Vänern.
Avsikten var att
vattenvägen frakta gods
från järnverken och
sågbruken till Värmland.
1860-talet då den
svensk-norska
unionsriksdagen beslöt att
binda samman Dalslands
långsmala sjöar med
Värmland och Vänern.
Avsikten var att
vattenvägen frakta gods
från järnverken och
sågbruken till Värmland.
Ta vattenvägen genom Dalsland
Hängande ränna
Akvedukten blev klar 1868. Den är 32 och en halv
meter lång och tillverkades på Bergsunds
Mekaniska Verkstad i Stockholm. Plåtarna är
sammanfogade med 33000 nitar. Kanalen invigdes
den 19-20 septem-ber 1868 av kung Carl XV
Under några decennier fungerade kanalen som den
transportled den var tänkt. Därefter tog jÃ
¤rnvägen över allt mer och lämnade kanalen till
fritidsbåtarna.
Dalslands kanal bestÃ¥r av ett 250 kilometer lÃ
¥ngt system av korta kanaler och Dalslands sjöar.
Den har 28 slussar med en höjdskill-nad på 59
meter.
Räkna med att det kan ta tre dagar att gå hela
vägen, anslå gärna längre tid för att ta
möj-lighet att ta del av alla upplevelser kanalresan
kan ge. Så här kan en tur se ut:
I Köpmannebra säger vi adjö till Vänern. Har
vi möjlighet så tar vi en tur upp i Snäcke kanal.
Den består egentligen av de båda sjö-arna
Ånimmen och Ärr. Annars går vi direkt via
Upperud till HÃ¥verud.
Akvedukten blev klar 1868. Den är 32 och en halv
meter lång och tillverkades på Bergsunds
Mekaniska Verkstad i Stockholm. Plåtarna är
sammanfogade med 33000 nitar. Kanalen invigdes
den 19-20 septem-ber 1868 av kung Carl XV
Under några decennier fungerade kanalen som den
transportled den var tänkt. Därefter tog jÃ
¤rnvägen över allt mer och lämnade kanalen till
fritidsbåtarna.
Dalslands kanal bestÃ¥r av ett 250 kilometer lÃ
¥ngt system av korta kanaler och Dalslands sjöar.
Den har 28 slussar med en höjdskill-nad på 59
meter.
Räkna med att det kan ta tre dagar att gå hela
vägen, anslå gärna längre tid för att ta
möj-lighet att ta del av alla upplevelser kanalresan
kan ge. Så här kan en tur se ut:
I Köpmannebra säger vi adjö till Vänern. Har
vi möjlighet så tar vi en tur upp i Snäcke kanal.
Den består egentligen av de båda sjö-arna
Ånimmen och Ärr. Annars går vi direkt via
Upperud till HÃ¥verud.
En tur i Dalslands kanal och man befinner sig mitt i Sveriges sjörikaste område. Kanalen, som under åren
förvandlats från en nödvändig trans-portled till välbesökt upplevelseväg, binds ihop av stora och
små sjöar. Endast en mil är grävd eller sprängd kanal. Resten är ett 24 mil långt segelbart
sjösystem.
förvandlats från en nödvändig trans-portled till välbesökt upplevelseväg, binds ihop av stora och
små sjöar. Endast en mil är grävd eller sprängd kanal. Resten är ett 24 mil långt segelbart
sjösystem.
| Slussar I HÃ¥verud finns den märkliga akvedukten som vi efter slussning passerar. Därefter kommer vi upp till sjön RÃ¥varpen. Här är det lämpligt att ta kurs mot Högsbyn i Tisselskog där forntidens dalslänningar ristade sina meddelanden pÃ¥ berghällarna. Via slussning i bland annat LÃ¥ngbran nÃ¥r vi Laxsjön och fortsätter norrut förbi Billingsfors. Med Bengtsfors samhälle i fon-den fortsätter vi i sjön LelÃ¥ngen. Här finns det tvÃ¥ valmöjligheter. Dels kan vi välja Västra Silen för att sedan gÃ¥ in i Ö stra Silen vid Krakfors slusstation. Dels kan vi fortsätt- ta norrut till Lennartsfors. När vi sedan vänder söderut väljer vi att upptà ¤cka Stora Le. Det är den längsta, vil-daste och djupaste av sjöarna. PÃ¥ vissa ställen Tar man dyka 102 meter innan botten. |
Uppdraget att bygga kanalen gick till Nils Ericsson vars
svåraste uppgift blev att dra kanalen förbi den strida
forsen i Håverud. På grund av rådande
markförhållanden gick det inte att bygga en vanlig
slussanläggning där. Bergarterna var lösa,
strömmen stark och stupen för branta. Lösningen
blev en plåtränna hängande över forsen där
båtarna skulle färdas. Därmed var det klart för en
av Sveriges märkligaste byggnationer.
svåraste uppgift blev att dra kanalen förbi den strida
forsen i Håverud. På grund av rådande
markförhållanden gick det inte att bygga en vanlig
slussanläggning där. Bergarterna var lösa,
strömmen stark och stupen för branta. Lösningen
blev en plåtränna hängande över forsen där
båtarna skulle färdas. Därmed var det klart för en
av Sveriges märkligaste byggnationer.
